Vad händer om ett universitet brinner ner
Men skärpta sparkrav och exploderande arbetsmängd har pressat Sara och hennes medarbetare till bristningsgränsen. Processen liknar den som gett upphov till kol och olja. Ett fåtal länder dominerar både vad gäller reserver och produktion. Man vet att en del är resultatet av nedbrytning av organiskt material i syrefria miljöer, som torvmossar och risfält. Men det finns också en del metan på jorden som inte har organiskt ursprung, på samma sätt som på andra ställen i världsrymden.
Med hjälp av den nya tekniken kan metan kanske komma att bli en klimaträddande ängel under en kritisk övergångstid.
I dag svarar den för ungefär 20 procent av den växthuseffekt som alla gaser utom vattenånga står för. Så argument om självförsörjning och energioberoende talar för kol. De positiva konsekvenserna på energiområdet är dock stora.
Vad händer efter anmälan?
30/03/ - Sara Pereira, internationell koordinator vid Lunds universitet, brinner för att vägleda och hjälpa studenter. Särskilt stora förutsättningar för fynd såg han i marken där stora meteorer har slagit ner. Den kände astrofysikern Thomas Gold hävdade att det mesta av gasen kommer från icke-organiska källor och menade att stora oupptäckta gasfält står att finna i och under jordskorpan. Matsmältning hos kossor och andra idisslare står för nästan en femtedel av metanutsläppen i luften.
Tekniken innebär både fysiska och kemiska ingrepp för att skaka om och pressa ut gas. Läs mer om solens död här. Denna typ av supernova sker när en ovanligt tung stjärna dör. Den här typen av supernovor är dock bara en av flera olika sätt en stjärna kan explodera. Andra forskare pekar på att de stora naturgasfälten ofta finns på större djup, under olja och kol. Denna hotfulla vision är nu på god väg att förändras. Siljansringen var i hans ögon en lovande kandidat till ett gigantiskt gasfält.
Men den innebär också vissa miljöproblem, och att borra horisontella nätverk av rörledningar kan påverka grundvattenflöden. Det är också den väg som EU har börjat gå, med hjälp av storskalig import av rysk naturgas. Men till skillnad från koldioxiden uppehåller sig metanet bara åtta år i jordatmosfären, eftersom metangasen som frigörs vid jordytan omvandlas till koldioxid och vatten högre upp i atmosfären.
På Saturnus måne Titan, till exempel, flyter sumpgas, som metan också kallas, i tusentals sjöar, och atmosfären innehåller mellan en och två procent metan. Också för Europa och i synnerhet dess östra del öppnar tekniken möjligheter att med inhemsk gas minska det stora beroendet av rysk metan. Dessutom är världens gasreserver, liksom de av olja, geografiskt snedfördelade, medan kolförekomsterna är mer jämnt spridda.
Tack vare en nyligen utvecklad teknik som tagits i kommersiellt bruk i USA har den amerikanska utvinningen av naturgas för första gången på decennier kunnat öka. Om priset på kolutvinning ökade skulle kolet löna sig bättre, och således har framtidsprognoserna sedan länge inneburit att kolet skulle återta sin dominerande roll bland fossilbränslena. Då kan koldioxidutsläppen minskas i väntan på kommersiella genombrott för solenergi och andra koldioxidsnåla energiformer.
Metanhalten i jordens atmosfär har mer än fördubblats på hundra år. Hur mycket metan som totalt finns på jorden är också dåligt känt.
Växthusgasen som kan rädda klimatet
Men detta motbevisar inte den grundläggande teorin. Ryssland, Iran och Qatar har tillsammans mer än hälften av världens reserver, och Ryssland, USA, Kanada, Iran och Algeriet svarar tillsammans för nästan hälften av världens produktion. Koldioxid bidrar med hela 70 procent. Den årliga utvinningen ligger på drygt 3 x kubikmeter, så de kända reserverna skulle med nuvarande utvinningstakt räcka i sextio år. Detta är oroande från klimatsynpunkt: att elda med kol tillför dubbelt så mycket koldioxid till atmosfären som metan.
Det bolag som skapades för att borra efter naturgas där fann dock inga utvinningsvärda mängder, och många svenskar som chansade på att bli rika förlorade sina investerade pengar. Det återstår alltså att utvärdera de miljöproblem som tekniken för med sig och avgöra om nyttan av att använda den överstiger skadan. Redan metanets ursprung är en omtvistad fråga. Det finns dock mycket mindre naturgas än kol, vilket talar emot kolet som global lösning.
Nu har forskare från bland annat Stockholms universitet kunnat beskriva en ny typ av supernovor som kallas ”Typ Icn”. I naturgasfält — stora koncentrerade depåer som kan utvinnas kommersiellt med konventionell teknik — uppgår de påvisade mängderna till omkring x kubikmeter. Därför förespråkar många energi- och klimatstrateger att vi ska öka vår användning av naturgas på kolets bekostnad. I dag står metan för nästan en tredjedel av den globala användningen av fossila bränslen.
Samtidigt svarar olja och naturgas för bara drygt 10 procent vardera av de kända fossila energireserverna, medan den allra största delen utgörs av kol. Det är lika mycket som kol, medan olja utgör den största andelen, med drygt 40 procent. Gas blir en energiresurs som finns rätt allmänt tillgänglig och länder som Indien och Kina, som hittills har varit hänvisade till dåligt kol som inhemsk energikälla, får i ett slag ett alternativ som är överlägset såväl från arbetsskydds- som miljösynpunkt.
De menar att det därför är rimligt att förutsätta samma biologiska ursprung för metangasen som för de andra fossila bränslena. Den mixen har ändrats kraftigt under det senaste halvseklet och förändringen kan skrivas: från fast till flytande till gas.