Litteraturundervisning andra
Vår studie är relevant i den mån den kan bidra till ökade insikter i på vilka sätt olika svenskämneskonstruktioner och litteratursyner återspeglas i elevers upplevelser av vad litteraturundervisning och läsning av skönlitteratur innebär, och vilken funktion de fyller. Vilka erfarenheter från skolans litteraturundervisning kan eleverna själva dra sig till minnes och berätta om? Det gör att vi kommer att presentera de två förstnämnda forskarna före Vygotskij trots att han är en mer välkänd teoretiker.
Erfarenheter måste bygga på erfarenheter och lärande är därmed en organisk process. Den litteraturdidaktiska arenan i Sverige har under de senare åren präglats av en livaktig debatt i olika nätverk och också av en mängd utgivna böcker som knutits till diskussionen om litteraturens legitimitet. Att vi känt ett behov av att komplettera Malmgrens teori med Mossberg-Schüllerqvists har att göra med den stora komplexitet vi stött på i elevernas berättelser om mötet med skönlitteraturen och undervisningen om den i skolan.
Som blivande svensklärare med inriktning mot grundskolans senare år respektive gymnasiet ser vi det som en av våra viktigaste uppgifter att bibringa eleverna en positiv inställning till skönlitteratur och en förmåga att förhålla sig till den i vardagen. I det sker ett samspel där eleven hela tiden utvidgar sin förmåga och sin kunskap. Vad tror de att syftet med att läsa olika verk och arbeta med dem på skilda sätt har varit?
Genom att intervjua åtta elever, fyra från årskurs nio i grundskolan och fyra från gymnasieskolans sista år, hoppades vi på att kunna få en fördjupad förståelse för hur skönlitteraturen och undervisningen om och genom den kan uppfattas av elever. Mossberg-Schüllerqvist På mitten av bron finns det som Mossberg-Schüllerqvist , med utgångspunkt i de brittiska forskarna Alan Booths och Paul Hylands begrepp complexity , valt att benämna kombinationsstrategier.
Ingrid Lindell Anders Öhman (red), För berättelsens skull: Modeller för litteraturundervisningen
Mossberg-Schüllerqvist Här placerar hon in tre olika tolkningsgemenskaper. Lena Manderstedt. Skolverket, Också de gamla kursplanerna från gymnasiet, som de gymnasieelever som medverkat i vår undersökning gått efter, trycker på olika sätt på skönlitteraturens centrala roll i svenskämnet då målen för undervisningen formuleras. Vid det vänstra brofästet finner vi uppfattningen att man bör lära sig genom läsning av skönlitteratur; den tolkningsgemenskap som mest liknar det Malmgren benämner som svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne.
Det innebär att eleven hela tiden tar hjälp av omgivningen för att nå den nivå som ligger närmast den redan uppnådda, den närmaste utvecklingszonen eller på engelska zone of proximal development. Lev Vygotskijs teorier har sedan varit viktiga som komplement, för vår förståelse av elevernas olika potentialer att utvecklas som läsare av skönlitteratur. Malmgren I dagens skola skulle det dock vara omöjligt att som lärare inrikta sig enbart på en av dessa ämneskonstruktioner och samtidigt hålla sig inom ramen för vad läroplanen kräver att undervisningen skall innehålla.
För läraren eller skolan gäller det att skapa en gynnsam miljö och tillhandahålla de verktyg som krävs för att eleverna skall kunna göra det. Vid det högra brofästet placerar Mossberg-Schüllerqvist uppfattningen att man bör lära sig inom skönlitteraturen. Här skulle man kunna passa in Malmgrens svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne , men enligt Mossberg-Schüllerqvists tolkning ingår här ett mer uttalat inslag av litteraturvetenskaplig metodologi och teori.
De tre ämneskonstruktioner Malmgren presenterar är följande:. En annan teoretisk bakgrund som vi använt för att bättre förstå skolans och undervisningens roll i elevernas förhållande till skönlitteratur och sig själva är Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Skolverket Ambitionerna runt skönlitteratur i skolans undervisning finns alltså, både fastställda i styrdokumenten och säkerligen också hos flertalet svensklärare, men vad händer med dem rent konkret i skolverkligheten och hur blir elevernas upplevelser av vad de mynnar ut i?
Mossberg-Schüllerqvist Här finns allt som rör sig mellan brofästena, och undersökningen landar i ett konstaterande att det är här någonstans som de flesta verksamma lärare befinner sig i sin ämneskonstruktion. Vad har varit mindre bra? Så här står det t. Ännu mer konkret i sina formuleringar är den nyaste ämnesplanen för gymnasieskolan där det beskrivs att eleven bl. 3 Örebro Studies in Education 16 Eva Hultin Samtalsgenrer i gymnasieskolans litteraturundervisning En ämnesdidaktisk studie.
Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier.
Litteraturen viktig i undervisning av svenska som andraspråk
I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. Ingrid Lindell Anders Öhman (red), För berättelsens skull: Modeller för litteraturundervisningen. För att undersöka detta har vi utgått från ett kluster av grundläggande frågeställningar som ibland varit explicita i våra intervjuer, ibland formulerade mer indirekt:. Dessa tre olika konstruktioner möter man sällan i renodlad form hos någon lärare i vår tid, men Malmgren är av uppfattningen att de flesta lärare på ett mer eller mindre uppenbart sätt i sin undervisning strävar i någon av dessa riktningar, allt beroende på de personliga ställningstaganden och didaktiska val man gjort.
This article was written on 21 Jan , and is filled under Uncategorized. Barnboken. Den teori vi utgått från i vår analys av materialet är Lars-Göran Malmgrens tankar om svenskämnet som tre olika ämnen eller ämneskonstruktioner. I vår studie har vi främst använt Lars-Göran Malmgrens teori om olika svenskämneskonstruktioner som vi sedan kompletterat med Ingrid Mossberg-Schüllerqvists vidareutvecklande resonemang inom ämnet.
Det sociokulturella perspektivet utgår från att individen lär sig i en social kontext. Förmåga att läsa, arbeta med och reflektera över skönlitteratur från olika tider och kulturer författade av såväl kvinnor som män samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa.
Vad har varit bra, enligt dem? Hur har de själva förhållit sig till de syften de trott sig ha kunnat identifiera från skolans sida; har de omfattat dem eller tagit avstånd? Detta är ambitioner som även uttrycks i kursplanerna för svenska där det finns mycket detaljerade formuleringar kring på vilket sätt elever skall få möjlighet att utvecklas som läsare av skönlitteratur. Vi har velat vinna djupare insikt i hur litteraturämnet skapas i en skolverklighet, ur elevernas synpunkt, för att sedan i vår egen yrkesroll som lärare kunna förhålla oss medvetet till våra egna ämnessyner samt kunna gå in och ut ur dem för att tillmötesgå elevernas behov.
Hur ser de på skönlitteratur i stort och på sig själva som läsare av den? Som verktyg har vi använt teorier om hur svenskämnet konstrueras och om elevers lärande som en social process.