Villkorlig frigivning betyder
Detta för att Kriminalvården ska kunna göra en bedömning av en så lång tid som möjligt. Utgångspunkten är att övervakningen pågår under hela tiden klienten har prövotid, men frivården kan besluta om att övervakningen ska upphöra i förtid om behov inte längre finns. Dessa kallas särskilda utslussningsåtgärder. Det kan till exempel vara att delta i Kriminalvårdens behandlingsprogram mot kriminalitet eller missbruk.
För händelser som inträffat fram till den 30 april gäller den tidigare lagen. Villkorlig frigivning. Om den intagne bryter mot dessa kan hen få en varning enligt 12 kap. Det kan exempelvis vara att den intagne får behandling på ett behandlingshem vårdvistelse eller deltar aktiviteter utanför anstalten frigång. Dessa åtgärder planeras i verkställighetsplanen VSP. Den intagne kommer antingen att delta i olika program, studera, jobba eller placeras i annan strukturerad verksamhet.
För att underlätta övergången från livet i anstalt till livet i frihet, kan en intagen placeras i olika åtgärder.
Den 1 maj ändrades lagen om villkorlig frigivning för den som avtjänar fängelsestraff i anstalt och häkte. Det kan bli aktuellt med uppskjuten villkorlig frigivning om en intagen på ett allvarligt sätt brutit mot reglerna och fått en varning. I 26 kap. Övervakning vid villkorlig frigivning kan förenas olika föreskrifter under övervakningstiden. Om en intagen inte deltar i åtgärderna eller om hen missköter dem kan den villkorliga frigivningen skjutas upp.
delse 3 Senaste lydelse Den som avtjänar fängelse på viss tid, minst en månad, får med ges villkorlig frigivning. Planerna kan vara olika för olika intagna. Anstalten ska bestämma om uppskjuten villkorlig frigivning ska prövas innan de tar beslut om särskild utslussningsåtgärd. Vid misskötsamhet kan frivården besluta om varning eller särskild föreskrift. Under övervakningstiden bor klienten hemma men måste ha regelbunden kontakt med frivården.
Den innebär i praktiken att den villkorliga frigivningen kan komma att skjutas upp om en intagen inte deltar i vissa åtgärder eller inte sköter sig. Vad är en kaka? För tillfället används endast nödvändiga kakor på kriminalvarden. Den villkorliga frigivning kan komma att skjutas upp om den intagne inte deltar i återfallsförebyggande åtgärder eller andra åtgärder som kan hjälpa hen att anpassa sig i samhället. Det är frivården som beslutar om det är aktuellt med övervakning vid villkorlig frigivning.
Villkorlig. Reglerna gäller alla som avtjänar fängelsestraff i anstalt och häkte och som kan komma i fråga för villkorlig frigivning. Föreskrifter kan också handla om att inte få vistas på vissa platser. Detta innebär att klienten får avtjäna denna tid i fängelse. Efter frigivningen har den dömde en prövotid som motsvarar det som återstår av straffet, men minst ett år. Beslutet om övervakning beror bland annat på klientens risker och behov och hur livssituationen ser ut.
Om man begår brott när man är villkorligt frigiven
Om en intagen inte sköter sig efter ett beslut om uppskjuten villkorlig frigivning, kan det leda till ett nytt beslut om uppskjuten villkorlig frigivning. Om den intagne missköter sig under vistelse utanför anstalt eller när hen avtjänar sitt fängelsestraff i häkte tas det också med i bedömningen. Det sker oftast innan halva strafftiden har passerat. När en intagen har avtjänat två tredjedelar av fängelsestraffet ska personen bli villkorligt frigiven, om det inte finns särskilda skäl som talar emot det.
Den villkorliga frigivningen kan som mest skjutas upp med dagar åt gången, tills hela den utdömda strafftiden har avtjänats. Då meddelas ett beslut om uppskjuten villkorlig frigivning samt ett nytt strafftidsbeslut med nytt datum för villkorlig frigivning.
Villkorlig frigivning
Den kan också skjutas upp om den intagne på ett allvarligt sätt bryter mot de föreskrifter och villkor som gäller och får en varning. När en intagen avtjänar sitt fängelsestraff måste hen följa lagar och Kriminalvårdens regler. I vanliga fall sker villkorlig frigivning när två tredjedelar av strafftiden har avtjänats, dock tidigast efter en månad av den tiden. När en intagen har avtjänat två tredjedelar av fängelsestraffet ska personen bli villkorligt frigiven, om det inte finns särskilda skäl som talar emot det.
Efter frigivningen har den dömde en prövotid som motsvarar det som återstår av straffet, men minst ett år. Lagen ändras den 1 maj Det innebär att det under en tid finns två olika lagar som kan gälla samtidigt. Vid allvarlig misskötsamhet kan frivården anmäla ärendet till övervakningsnämnden som kan besluta om att förverka dagar av den villkorligt medgivna friheten, upp till 90 dagar åt gången. Om särskilda utslussningsåtgärder inte är aktuella ska villkorlig frigivning prövas först i slutet av strafftiden.
Kriminalvården bestämmer vilka åtgärder som passar bäst genom att titta noggrannare på risker, behov och förutsättningar för den intagne. Den intagne måste delta i åtgärder som är återfallsförebyggande och som kan hjälpa hen att anpassa sig i samhället.