Finns det hotade arter i havet
Ålen är idag akut hotad av fiske och vattenkraftsstationer, som hindrar den från att röra sig fritt i ett vattendrag. Flera grodarter har svarat positivt på åtgärder och exempelvis anges nu beståndet av klockgroda i Sverige som livskraftigt. Havet är den livsmiljö där läget för mångfalden är värst. Skyddet av hotade arter är en viktig del i arbetet med att bevara biologisk mångfald. Den nya rödlistan innehåller 2 skogslevande arter, varav 1 har sin huvudsakliga förekomst i skogen.
Den kunniga publiken fick snabbt ihop en detaljerad lista. Arbetet för att skydda arter. I havet är det viktigast att hejda överfisket, begränsa trålfisket, skapa fler skyddade områden, minska övergödningen och kräva ökad hänsyn från båttrafiken. Hur vi vill att skogen ska se ut är en politisk fråga. Deltagarna ville också lägga om skogscertifieringen mot större naturhänsyn och reformera skogsvårdslagen. Pigghajen anses nu som akut hotad.
Havet och skogen är två krisområden för den biologiska mångfalden. För skogens arter går det sämre.
Utrotningshotade arter
De allra flesta av skogens arter minskar för att deras miljöer försvinner allt mer. Situationen för flera kusthäckande fåglar är allvarlig. Cirka 40 procent av de arter som fanns då har forskarna inte kunnat hitta igen i dag. Sammanlagt har forskarna i artprojektets marina inventering hittat ett tusental arter, varav 80 nya för landet. Vi vet i dag inte vad vi förlorar när mångfald försvinner. Den nya svenska rödlistan, som presenterades på ArtDatabankens Flora- och faunavårdskonferens i slutet av april, visar inte på någon minskning av hoten mot mångfalden.
Under Flora- och faunavårdskonferensen fick deltagarna skriva ned sina förslag till vilka åtgärder som måste till för att bevara mångfalden. Sammanlagt har 20 arter utvärderats. En miljon arter hotas idag av utrotning, det gäller inte minst djur och växter under ytan. Det är drygt 40 procent av alla arter man räknar med finns i Sverige. Som underlag för bedömningen av just marina arter har ArtDatabanken inom ramen för det svenska artprojektet inventerat marin bottenfauna på den svenska västkusten.
Vattenreglering, dikning, dikesrensning och skogbruk är andra mer spridda hotfaktorer mot livet i våra sötvattenmiljöer. Så blev det inte, vare sig i Sverige eller globalt. En annan del av artprojektet har varit det svenska Malaisefälleprojektet, där man samlat in främst steklar och tvåvingar. Det är politikerna som sitter vid ratten och bestämmer hur naturen ska se ut i framtiden. Av de bedömda arterna har 4 förts in på rödlistan, varav 1 bedöms som hotade.
I skogslandskapet är det viktigast att skydda områden, stoppa avverkning av skogliga värdekärnor och kontinuitetsskogar, begränsa intensivskogsbruket och anpassa skötseln av skyddade skogar. Villkoren för växter och djur fortsätter att försämras i samma takt som tidigare. Genom arbetet med rödlistan och artprojektet ökar hela tiden kunskapen om vilka arter som finns i Sverige och hur de mår. Fågeldöden, som visat sig orsakas av B1-vitaminbrist, har slagit hårt mot bland annat ejder sårbar och gråtrut nära hotad , som är nya på rödlistan.
Den marina bottenfaunan är särskilt utsatt. Totalt räknar man med att det finns minst cirka 48 flercelliga arter i landet. Deltagarna tryckte också på möjligheten att använda jordbrukets miljöstödspengar för att effektivare styra mot mångfaldsmålen. Nya arter upptäcks i rask takt, dels genom DNA-analyser som skiljer ut snarlika arter från varandra, och dels genom inventeringar av dåligt kända grupper.
Fler fiskarter: vitling, lake, havskatt och sjurygg stenbit , debuterar på rödlistan.
hotade marina arter
Haven påverkas av exploatering, utsläpp och klimatförändringar. Hoten består i igenväxning, upphörd hävd och igenläggning av småvattnen. För odlingslandskapet är de viktigaste åtgärderna ett mer mosaikartat landskap, bevarande av sandmarker, småvatten och träd- och buskbärande hagmarker, minskad igenväxning och rätt betestryck. De fyra stora rovdjuren har alla hamnat en kategori lägre jämfört med den förra listan från Fjällräven är dock fortfarande akut hotad.
I gengäld är 20 procent av fynden för platsen nya arter. Flest hotade sötvattenarter finner man i naturligt näringsrika och kalkrika småvatten i Södra Sverige. Fynden har jämförts med gamla inventeringar från och talet på samma platser. Naturskogens arter minskar snabbast, bristen på gamla träd, lövträd och död ved är avgörande för de flesta. I de marina systemen - hav, brackvatten och kustområden - finns över av Sveriges rödlistade arter.
Förlusten fortsätter i samma takt som under de senaste tio åren, utan större inbromsningar eller accelerationer.