Det gråter en gubbe på stockholms slott
Stockholm slott lär vara fullt av spöken. Ett av slottets mest kända spöken är Vita frun. Gud va rolig läsning. Det är Oscar II som är den gråtande gubben på Stockholms slott, i dikten av poeten och soldaten Sven Lidman, som Häger lånat titeln till sin film ifrån. När vi en sommar bodde i en gammal kyrkosal missonskyrkan i Rättvik tyckte jag mig se skuggor och rörelser när jag vaknade på nätterna. Spökerier är verkligen spännande!
Jag har själv aldrig varit inne i slottet bara i Livrustkammaren för ganska längesen men jag har många gånger sett slottet från utsidan. Såg en bra film om dom i höstas på bio med min 5 åriga dotter. Jag har hört talas om och sett ett antal påstådda spökhemsökta ställen. En som sov över påstod dock att han hörde fotsteg på natten men jag tror han inbillade sig eller så var det min son eller dom jag hyrde av som gick upp på toa eller något nattetid.
50 Vackra Slott i Sverige
Niklas - Ja den brukar jag se ibland , ganska bra. Alltsedan Stockholm grundades har dess slott legat på samma plats där Mälaren mynnar ut i Saltsjön. Linda - ja det är faktiskt ganska spännade , jag är inget större fan av skräckfilm men jag har hört att Japan kryllar av sånt. Vid ett tillfälle på talet skall han ha visat sig för slottsarkitekten Nicodemus Tessin den yngre som vandrade runt och inspekterade sitt slottsbygge.
Jag har heller aldrig sett spöken och har lite svårt att tro på det men om någon som läser här har sett eller känner någon som har sett något övernaturligt och vill berätta om det vill jag gärna höra. Kike har sett sin gamle morfar dock! Labonlina härade ljud och Laban lyckades ofrivilligt skrämma någon tant på julafton. Jag skrev i mitt förra inlägg om spöken på Bangkoks flygplats men man behöver inte åka så långt för att se spöken.
Bla bodde jag nära en gammal nerlagd kyrkogård nära ett mentalsjukhus, där man givetvis kunde se den vita damen sväva omkring. Stockholms nuvarande slott byggdes på ruinerna av den gamla borgen Tre kronor som brann ned Lätta fakta om Stockholms slott | Historia | SO-rummet. Ett välkänt spöke på slott är "den grå gubben". När han visar sig är det för att leverera profetior om framtiden. Spännande att Kike sett sin morfar , är det någon man känner väl som berättar något sånt så kan man ju inte avfärda det som lögn och inbillning.
Sedan spådde han om slottets framtid och sa: - Medan slottet blir allt tommare skall staden om kring det växa sig allt väldigare. Mandi - tack , jag bodd ju nästan ett halvår i en prästgård me anor från medeltiden och utanför hade vi kyrka och kyrkogård De knäppte ofta i väggar och sånt men det var väl som det skulle vara tror jag. "Förtvivlad över dina telegram men gör ingenting förrän din hemkomst", svarar hans far, Oscar II, från Stockholm.
Per - Vita frun eller Vita damen verkar vara något av en klasskier i spöksammanhang. Jag är ganska spökrädd själv men gillar att testa mig. Senast Vita frun visade sig var när kronprinsessan Margareta låg för döden. Det ska hon ha gjort när drotttning Lovisa låg för döden. Hon visar sig som förebud om dödsfall. Den klassiska vita damen eller vita frun verkar ha ett digert jobb att hemsöka många ställen.
Kan verkligen rekommendera den filmen , en nygjord tecknad som dom flesta barn och vuxna brukar gilla. Jag älskar skräckfilm och dito, och det härliga för en Japan-fantast är att landet kryllar av den typen av kultur :. Jag tror att jag har hört om henne på flera slott och herrgårdar och säkert andra ställen. Pumans dotter - jag håller nog med. Gamla öde kåkar ute i skogen är givetvis alltid hemsökta, där nåt otäckt mord har skett i det förgågna.
Skicka en kommentar. År sågs Vita frun igen och då var det Oscar II:s tur att kort därefter lämna jordelivet. Han är äldre än slottet och fanns redan på det gamla slottet Tre kronor som brann ner 7 maj En del tror att det är Birger Jarl, andra liknar honom vid en slags skyddsande som vakar över slottet. Han lär då ha sagt - Jag är minnet som stiger upp ur det gamla sa Grå gubben till Tessin.
Det gråter en gubbe på Stockholms slott
Givetvis cyklade jag och några modiga killar dit efter mörkrets inbrott, men det blev något otäckt så vi hastade hem till gatlyktornas trygghet. Det ger mig verkligen skräckblandad förtjusning. Jag bodde ju nästan ett halvår i en prästgård vars grund var från talet utan att se spöken. Dessutom kändes det som att rullgardninerna rullades upp och ner utan att vi rört dom alltså när vi gick och la oss var en uppe och när vi vaknade var den nere , men allt detta kan säkert vara inbillning.