Liberalismen historia
Historia del liberalismo.
Liberalismen
Den liberala friheten innebär i huvudsak individuell valfrihet medan den socialistiska friheten i huvudsak innebär en kollektiv möjlighet till självförverkligande och självutforskande. Klassisk liberalism värdesätter en kapitalistisk ekonomi , som man menar är självreglerande och betonar även fördelarna med tillväxt och handel. Klassisk liberalism, å andra sidan, är föreställningen att staten inte bör ha sådana uppgifter, utan endast åta sig att skydda människor från våldsamheter eller hot om sådana.
Den klassiska liberalism angrep envälde och feodala privilegier, och förespråkade individuella naturliga rättigheter och konstitutionell regering. Att kategorisera dem är inte oproblematiskt: alla beskrivningar av liberalismen är tolkningsberoende. De som kallar sig för "klassiska" liberaler hänvisar till en ideologisk doktrin som tog form under och talen. index. Ett statsskick som kombinerar och kompromissar mellan individuella rättigheter och majoritetsstyre brukar benämnas en liberal demokrati.
Dock finns det en viss motsättning mellan liberalismens betoning av individuella rättigheter och demokratins betoning av majoritetsstyre. Exempel på dessa mål är att skydda människor från sociala problem, och hantera dysfunktionella aspekter som uppkommit till följd av det ekonomiska systemet.
Hur allt började
Liksom andra liberaler delar de individualismen som ideologisk grund, men de har särskilt utmärkande föreställningar om frihet , rättvisa och maktkritik. Individens förmåga att fatta egna beslut och skapa sitt eget liv, så länge detta inte kränker andras frihet och rättigheter, är centrala idéer i liberalismen. Liberalismens nära relation till demokratin innebär att ideologin ofta förknippas med vissa särskilt utmärkande fri- och rättigheter.
Liberalismen kontrasteras ibland till socialismen och konservatismen. Liberaler menar att marknadsekonomin är den mest effektiva och praktiska ekonomiska modellen medan socialister i allmänhet har tilltro till alternativa ekonomiska system, såsom centralplanering eller korporativa ekonomiska system. Trots det faktum att den ekonomiska liberalismen över tiden har haft tider med större inflytande än andra, har den i 20 och 21 århundraden konsoliderat sig som den viktigaste ekonomiska teorin.
De stöder doktrinen om laissez-faire och tror att mer handel främjar fred och harmoni internationellt. Men man stöder också en ekonomisk förvaltning från statlig sida, men inte för att ersätta ekonomin, utan för att se till att den fungerar. Ambas filosofías influyeron de una manera u otra en el nacimiento del mercantilismo, una escuela del pensamiento que demandaba la intervención estatal en la economía.
De är även mer restriktiva än liberaler med att genomföra stora och hastiga samhällsförändringar. Under talet utvecklades en tydlig liberal politisk trosbekännelse som hyllade laissez-faire - kapitalismen och fördömde försök att påverka den från statligt håll. Konservatismen betonar i högre utsträckning än liberaler tradition och små gemenskaper, som exempelvis det höga värdet av familjen och lokala gemenskaper som till exempel föreningar, grannskap och religiösa samfund.
Några författare påpekar emellertid att, från talet av förra seklet, uppstod ett nytt koncept: neoliberalism. Frihet under ansvar ses som en central princip. Ett annat sätt att beskriva liberalism är i stället som en stor ideologisk familj som omfattar en mångfald skilda uppfattningar, varav vissa urskiljer sig genom särskilt utmärkande egenskaper. Vissa former av socialism värderar frihet och rättvisa högt, men begreppen uppfattas då inte på samma sätt.
Till dessa hör yttrande- , religions- och organisationsfrihet , liksom allmän och lika rösträtt , mänskliga rättigheter och äganderätt. Klassiska liberaler förstår frihet negativt, där individen är fri i den mån hen lämnas ifred och inte störs eller tvingas till någonting alls. Denna princip omsätts i äganderätt , avtalsfrihet och rättssäkerhet. El origen del liberalismo se remonta a Gran Bretaña en el siglo XVII, donde surgió a partir de la filosofía empirista y la filosofía utilitarista.
Historiskt har liberalismen bidragit till utvecklingen av konstitutionella demokratier där rättsstatens principer och individens fri- och rättigheter skyddas. Klassisk liberalism Konservativ liberalism Libertarianism Nationalliberalism Nyliberalism Ordoliberalism Socialliberalism. Det existerar flera olika strömningar inom liberalismen. Enligt den moderna liberalismen kan därför folkstyre aldrig till fullo förverkligas i samhällen som präglats av socialism eller långtgående planekonomi.
Uppdelningen av liberalism i socialliberalism och klassisk liberalism kan dock problematiseras. 1 historia. Liberalism är en politisk och filosofisk ideologi som utgår från individens frihet och rätt till självbestämmande. Klassiska liberaler delar vanligtvis flera gemensamma drag. Moderna liberaler har byggt vidare på den klassiska liberalismen och accepterar både att förorda negativ frihet och positiv frihet beroende på vad sakfrågan gäller.
Den samtida liberalismen är en inriktning inom liberalt politiskt tänkande som växte fram på talet och hade stor betydelse under talet. De betraktar staten som ett "nödvändigt ont", som fastställer ordningens villkor men begränsar individens frihet och ansvar. För många, men långt ifrån alla, liberaler är det viktigt med en fri marknadsekonomi eftersom den fria marknadsekonomin värnar individens rättigheter att själv fatta ekonomiska beslut.
Liberaler värderar också rättsstaten högt, vilket bland annat innebär att de tror på lagstyre och oskuldspresumtion. Att skydda individens frihet och rättigheter mot statlig makt är en central idé. De är förankrade i egoistisk individualism, antingen genom teorin om s. De har också skilda syner på statens roll i samhället och skilda uppfattningar om ekonomi. En viktig person för den klassiska liberalismen är Herbert Spencer.
Enligt konservativa är den individuella friheten, som liberaler eftersträvar, enbart möjlig i samhällen med vissa grundstrukturer och värderingar som förmedlas genom samhällsgemenskapen och samhälletstraditioner. Ett skäl är att sådant som sorteras under socialliberalism i den beskrivningen tidigare i historien helt enkelt bara har kallats för "liberalism", medan sådant som sorteras under klassisk liberalism aldrig har varit vanligt förekommande över huvud taget.